Jag håller på att kvalitets- och framtidssäkra portföljen. Detta medför att jag försöker titta över mina innehav och avgöra vilka som inte längre platsar utifrån de kriterier jag är ute efter. Kriterierna är ganska enkla, men att avgöra vilka som är lämpliga respektive inte lämpliga är desto svårare.
* Framtidssäkra
* God ekonomi
* Väldigt bred "moat"
* Inte beroende av ett specifikt affärsområde
* Finans, Bostad, Konsument, eller samhällsnära tjänster och produkter som inte går att leva utan
Just nu ser jag en tydlig kandidat i portföljen som jag tycker måste ut - Clas Ohlson. Företaget är inte på något sätt dåligt, men lider av samma osäkerhet som var anledningen till varför jag släppte Wal-mart och Target. Man vet inte hur konsumenters köpbeteende kommer förändras de närmaste 30 åren. Clas Ohlson säljer liknande saker som 20 andra onlinebaserade och fysiska varuhus.
Jag ser inte framtidstrategin/säkerheten här. Det var av en liknande anledning jag sålde ut mitt innehav i Mekonomen. I princip kan en välfinansierad e-handlare med liknande sortiment slå ut Clas Ohlson inom en viss tidsram. Detta är inte sant med företag som Investor, Fortum, Beijer Alma, Castellum eller andra bolag. Man kan argumentera detta på många bolag, men faktum är att Clas Ohlsons affärsidé här är ganska nischad, och de har många konkurrenter.
Samma anledning som gjorde att jag släppte Target kommer nu göra att jag säljer ut Clas Ohlson på måndag.
Innehavet är väldigt litet (under 20 000) och har givit en liten vinst på någon tusenlapp. Det är med självsäkerhet som jag omallokerar detta kapital till något säkrare och mer framtidsstabilt.
Kvalitets och framtidssäkringen kommer med högsta sannolikhet innebära en minskning av utdelningar, ungefär det som hände när jag sålde av mina högriskaktier/90% av mina månadsutdelare. Detta är för mig dock ett litet pris jämfört med den säkerhet och den långtidspotential som kommer med säkrare aktier.
Hur tänker ni kring framtidssäkring?
