Saturday, September 30, 2017

Fast anställning i stället för konsultuppdrag

Övergång till fast anställd

Under det senaste året har jag mer än inte arbetat som konsult i form av underleverantör till ett av Sveriges största bemanningsföretag. Jag har alltså haft möjligheten att via mitt eget bolag styra lön och ibland även arbetsrelaterade kostnader i form av resor, mobil, elektronik etc. När mitt uppdrag nu under September månad (igår!) tog slut, bestämde jag mig för ett par veckor sedan att acceptera ett erbjudande som fast anställd inom organisationen, då inom arbetsledande/chefsposition. Kort och gott betyder det att jag har accepterat att "gå ned" i lön en aning, i alla fall 6-10 månader framåt - i alla fall mot vad jag KUNDE ha tjänat om jag fortsatt arbeta som konsult.

Det var inget lätt val, men jag ser det som det rätta valet på grund av följande:

* Bygga på mitt CV. 
Jag är bara 31 år gammal och har, i relation till vad jag faktiskt har arbetat med, ett ganska tunt CV om man ser till konkret erfarenhet (mycket chefspositioner trots väldigt lite konkret erfarenhet). Detta är någonting jag vill bygga på, för att i framtiden möjliggöra fler chefspositioner och olika typer av chefs- och styrelseuppdrag inom olika organisationer. Det som kunde erbjudas mig på konsultbasis var endast arbeten som "vanlig" anställd - då med högre lön än jag tjänar nu som arbetsledare, men fortfarande en hierarkisk lägre position än jag har i min anställning som börjar på måndag.

* Supplementera min förvärvsinkomst genom företagsinkomst.
Mitt företag har en del pengar på kontot, och jag tänker bygga ut och bygga på min privatinkomst genom att även ta ut pengar från bolaget. Detta kommer betyda att jag inte märker av dippen i inkomst rent praktiskt - i alla fall inte de närmaste 8-10 månaderna.

* En helt superb arbetsgrupp
Arbetsglädje på jobbet är inget som är värdelöst - och jag har hittat en arbetsgrupp jag tycker väldigt mycket om, och framför allt ett antal individer jag känner att jag kan lära mig väldigt mycket av. Jag tänker vara kvar inom organisationen för att lära mig så mycket jag kan, både till potentiella framtida uppdrag inom organisationen, men även uppdrag utanför organisationen.

* Förändrad boendesituation
Jag har bestämt mig för att likvidera min bostadsrätt när jag hittar en alternativ boendemöjlighet närmare mitt arbete, och i framtiden utgå ifrån min "Hembas", min villa, och vid behov hyra ett boende. Detta för att jag hellre har likvider och kapital investerade i börsen än i bostadsrätt. Då min bostadsrätt var relativt dyr och jag är ganska belånad, så önskar jag att ändra på detta.

Dessa är de främsta anledningarna till varför jag nu övergår till en fast anställningsform inom den närmaste framtiden.

Flera på mitt arbete vet att jag har ett aktieintresse, och jag vet att en och annan läser bloggen. Det är ingenting jag basunerar ut om man inte frågar eller visar intresse, och jag har ändå ett önskemål att förbli "relativt" anonym i dagsläget.

Ha en underbar dag - och spara på!


Friday, September 29, 2017

Sammanfattning September Månad 2017

September månad är klar - och utdelningarna är inne. Efter September månad har jag nu uppnått 46456 SEK av mitt mål på 40 000 (nu 50 000) SEK i utdelningar 2017.





Vilka företag har delat ut?

Månadsutdelningar
  • Utdelning från Realty Income Corp

Kvartalsutdelningar
  • Utdelning från Qualcomm
  • Utdelning från V.F Corp (Bolaget sålt)
  • Utdelning från Kraft Heinz (Bolaget sålt)
  • Utdelning från Unilever
  • Utdelning från Intel
  • Utdelning från Pfizer

Halvårsutdelning
  • Utdelning från Castellum
  • Utdelning från AstraZencea






Jag har alltså sammanlagt fått utdelningar från 9 bolag! Totalt handlar det om 2306 SEK som delats ut under månaden.

Jämfört med förra året har månaden gått med upp i utdelningar med 336%. 

Vid planerad återinvestering kommer utdelningen att avkasta 115.03 SEK mer om året.

Sparkvoten för månaden är bara okej, 68.48%. Detta inkluderar ersättningar från förvärvsarbete, förtroendeuppdrag, eget företagande och diverse extrainkomster.



Hur ser eran sparkvot ut denna månad?

Thursday, September 28, 2017

Portföljpresentation - Bakkafrost



Bakkafrost är, trots att det är ett förhållandevis litet innehav i Aktievargens utdelningsportfölj, en av mina personliga favoritbolag.

Varför gillar jag Bakkafrost?

* En av världens mest lönsamma, välutvecklade och ekologiskt medvetna Laxproducenter.
* Näst-intill oöverträfflig ägarstruktur
* Mycket god Riskmedvetenhet och riskhantering
* God marknadsdiversifiering
* Helt acceptabel/bra utdelning om ca. 3 %

Bakkafrost är en Laxproducent uteslutande aktiv på Färöarna (vad gäller produktionen, affärerna i övrigt är internationella). Bolaget är listat på OSE (Oslo Stock Exchange) och handlas under ticker BAKKA. Bakkafrost är största och framför allt den endaste börshandlade Laxproducenten på Färöarna.  Produktutbudet är hel lax, bitar/fileér/olika laxprodukter (även kallade VAP - Value-added products), fiskolja, fiskmat samt mald fisk (FOF).

Bakkafrost äger 6 kläckningsanstalter, 19 uppfödningsplatser, 6 "Wellboats", tre skördeplatser, två fabriker för VAP (Value-added products) samt en fabrik för FOF (Fiskolja, Fiskmat samt mald fisk).

Historik
Bakkafrost grundades 1968 av två bröder. Till en början var företaget mestadels involverat i att fånga och sälja öring, och inte alls lax. Det skulle ta nästan 20 år, 1986, innan man påbörjade produktionen av odlad lax och småfisk. Inte förrän 1995 började man sälja annat än hel, slaktad lax (det var då den första VAP-fabriken öppnade), och denna kapacitet för produktion utökades under 1999-2001.  2008-2010 slogs företaget ihop med producenten Vestlax, för att bli Färöarnas största laxproducent. Hela 55% av laxproduktionen på Färöarna görs nu av Bakkafrost. År 2010 börsnoterades bolaget, och genom uppköpet av fabriken Havsbrún år 2011 blev bolaget mer eller mindre självförsörjande och helintegrerat (man hade alltså kontroll över produktion från yngel till fiskmat, fiskolja och annat).

Denna typ av kontroll gör att Bakkafrost har insikt i produktionens olika delar och kan justera där det behövs för att bibehålla högsta kvalitet, jämfört med ett bolag som köper sin fiskmat från andra leverantörer.  2013-2014 påbörjade Bakkafrost en ambitiös tillväxtplan som syftade till att öka lönsamhet och effektivitet av den landbundna laxproduktionen. De bästa resultaten någonsin började produceras 2014 och framåt, och dessa finansiella resultat har bibehållit sig fram till idag.

Marknaden
Laxodling är populärt bland annat i Chile, Färöarna, Norge, Skottland, England och Kanada. Här är förutsättningarna för att odla lax bäst. Lax ses av många som en lyxvara, en mycket hälsosam och bra typ av fisk. Förr i tiden fångades lax ute på havet i det vilda. I dag odlas merparten av all lax, något som gör produktions- och skörd mycket enklare samt förenklar hanteringen av sjukdomar och alger.

Laxpriser har en positiv trend, där priserna under längre tid har gått uppåt, dels på grund av global efterfrågan kombinerat med begränsat utbud, men även då konsumtionen av lax har ökat. Lax säljs oftast till direkta, aktuella priser till återförsäljare (spot prices), men Bakkafrost säljer merparten av VAP-produkter till kontraktspriser som inte påverkas av marknadens fluktuationer.

Marknaden påverkades även starkt av Rysslands importförbud av Europeisk lax, vilket påverkade Bakkafrost mycket positivt då man inte är medlem i EU. Man kunde sälja lax till Norge, något inte andra europeiska producenter eller handlare kunde. Detta förklarar dock även den väldigt positiva utvecklingen som aktiepriset och värdering har fått som resultat av detta. Man måste alltså ha detta i åtanke när man tittar på Bakkafrost.

Ägarstruktur
Jacobsen-familjen äger nästan 19% av bolaget, delat på två individer med ungefär 4.5 miljoner aktier var. Denna mycket stora andel av ägandeskap säkerställer att ledningens och familjens grundliggande ideer och tankar lever kvar i bolagets ekonomiska och produktmässiga utveckling. Familjen Jacobsen har förvandlat Bakkafrost från ett litet, familjeägt bolag till en massiv, Färöisk jätte och en av världens största laxodlare. VD'n har fått priset som bäste chef i ett mid-cap bolag på OSE under 2014, och lite läsande bland omvärldsanalyser visar att man kallar den nuvarande ledningen världens bästa lax-ledningsteam. Läser man företagets delårs- och årsrapporter så märker man snabbt att bolaget har ett väldigt långsiktigt investeringsperspektiv.

Produktion
HOG
Hel lax (Head on Gutted) säljs till dagligvarupriser till fiskmarknader och leverantörer. Denna typ av försäljning har traditionellt sett en hög grad av volatilitet. Ser vi till historiken har Bakkafrost lyckats hålla sig väldigt bra vad gäller HOG-priser.

VAP
Value-Added Products (Såsom fileer, fiskpinnar eller annars) säljs på kontrakt och avtal till grossister och försäljare. Avtalspriserna baseras på projicerade priser snarare än dagspriser, och är därför något stabilare och säkrare försäljning än företagets HOG-industri. VAP-kontrakt är vanligtvis mellan 6-12 månader.

FOF
Bakkafrosts fiskprodukter (FOF) produceras på fabriken i Havsbrún, och nästan samtlig produktion används i Bakkafrosts egen verksamhet. Endast mellan 20-30% säljs till externa verksamheter, då andra laxodlingsföretag. Denna del av produktionen karaktäriseras av en hög volatilitet då priset på fiskrester och växtdelar fluktuerar kraftigt. Den skillnad som Bakkafrost har i sin FOF-verksamhet är att man använder en högre grad Fiskolja i sina produkter än vad andra producenter gör. Resultatet är dyrare, men ger även Lax med en väldigt hög grad av Omega-3 halt. Just fiskmat och FOF är vanligtvis en av de största kostnaderna inom laxodlingen, och genom att kunna producera sin egen fiskmat och andra fiskrelaterade produkter (FOF) så ges Bakkafrost en stabilitet som vissa andra tillverkare inte kan uppnå.

Positiva aspekter/Konkurrensfördelar
De positiva delarna i Bakkafrost är många. Utöver det som tidigare nämnts har vi även:

* Företaget är perfekt geografiskt baserat för att kunna exportera sina produkter till hela världen. Historiskt sett har mycket av Bakkafrosts fisk sålts i Europa, men även USA är nu en relevant marknad. Tack vare den höga fetthalten i fisken lämpar den sig också bra för Sushi, och marknaden i Japan är således även denna relevant.

* Tack vare förutsättningarna i Färöarna har Bakkafrost alltid en lägre fiskmatskostnad än sina konkurrenter. Färöarna har en jämn temperatur som är fördelaktig för just laxodling.

* Utländska investerare tillåts inte att äga mer än 20% av ett laxodlingsföretag. Detta gör det svårt för icke-Färöiska konkurrenter att ta del av de goda förutsättningarna man har på Färöarna, och säkerställer Bakkafrosts konkurrensfördelar.

Risker
Företaget utsätter sig själva även för en del risker i samband med deras verksamhet. Riskerna är oftast industrispecifika, och inte specifika endast för Bakkafrost.

* Priset på lax är volatilt. Sjunker priset på Lax under en lång tid får Bakkafrost även problem.

* Fiskmat och fiskrelaterade produkter som behövs för laxodling är väldigt dyra. Denna risk är något avhjälpt genom den egna FOF-fabriken.

* Sjukdomar förorsakade av bland annat sjölöss är en stor risk för laxodlingar. Genom en hård kontroll har Bakkafrost fram till dags dato hanterat denna risk på ett positivt sätt. Utöver detta är man även involverad i forskning för att bekämpa dessa problem. Genom företagets Well-boats kan även infekterad fisk hanteras genom färskvattensmöjligheten i båtarna.

Generella finanser
Mer specifika nyckeltal och finansinformation återfinns i enstaka delårs och årsrapporter. I denna del går man endast i genom företagets finanser som helhet.

Omsättningen i bolaget har stigit mellan 25-40% årligen sedan 2010. Även skörden av lax har ökat under denna tid, om än inte i samma mängder. Företaget har haft stora fördelar från ett stadigt stigande laxpris sedan 2010.

Något att uppmärksamma är att företagets utgifter (Operating expenses) ökat ganska stadigt sedan 2010. Detta visar oss att Bakkafrost inte riktigt kan växa utan att samtidigt investera pengar i produktion, råmaterial och research. I takt med att utgifterna har ökat har ju även omsättning och inkomster ökat, ungefär i samma takt och mängd i relation till relaterade siffror. Denna typ av linjära utveckling ser jag som förtroendeingivande och positiv.

Färöarna har en skattesats om 18% samt en resursskatt om 4.5%. Effektiv skattesats för företag är 28.03% för 2014 och framåt. Inga externa intressenter som inte har ägandeskap i Bakkafrost är del i företagets vinster. Det finns inte heller någon potentiell urvattning av aktien att förhålla sig till, då aktieutdelning inte är del av anställningspaketet/bonusen, vare sig för chefer eller vanliga anställda.

Ser vi till balansrapporten så kan vi se ett väldigt finansiellt hälsosamt bolag. Vi har även vissa tillgångar som företaget har, men som är svåra att värdera, men onekligen är värdefulla. Fiske- och odlingslicenser i ett av världens bästa fiskevatten för Laxodling är definitivt något sådant, och detta har Bakkafrost.

Vi kan även läsa oss till att Bakkafrost har en större mängd av likvider tillgängliga för framtida investeringar, vilket kommer att vara en fördel vid framtida expansioner och planer som Bakkafrost onekligen har. Man har precis gått igenom en större expansions och investeringsfas under 2013-2014.

Ser vi till kassaflödesrapporten kan vi även här se ett hälsosamt bolag. Trots större mängder investeringar har Bakkafrost, och fortsätter generera, stora mängder likvida medel. Detta indikerar att bolaget inte kommer ha problem att varken betala eller i framtiden höja utdelningen i takt med vinsten. Bakkafrost har som mål att dela ut 30-50% av nettoinkomst i utdelningar. Detta har man åstadkommit. Framtida investeringar eller förändringar i bolaget ska inte heller förändra denna utdelningspolicy.

Sammanfattning av portföljinnehavet
Bakkafrost är ett underbart portföljinnehav - ett härligt företag med stabila ägare i en intressant tillväxtindustri. Konkurrensfördelarna är starka, och planeringen inför framtiden är väldigt stark. Jag gillar skarpt Bakkafrost, och innehavet är en central del i min utdelningsportfölj från utlandet.


Sunday, September 24, 2017

Veckans Aktieköp - Vecka 38 - NCC (STO:NCC-B) och Beijer Alma (STO:BEIA-B)



Förra veckan köpte jag 72 aktier i NCC (STO:NCC-B).

NCC AB is a Swedish construction company, the second largest in the Nordic region with annual revenues (2013) of 58 billion Swedish kronor and about 18,500 employees.

NCC develops and builds residential and commercial properties, industrial facilities and public buildings, roads, civil engineering structures and other types of infrastructure. NCC also offers input materials used in construction, such as aggregates and asphalt, and conducts paving and road services.

NCC primarily conducts operations in the Nordic region. In the Baltic region, NCC mainly builds housing on a proprietary basis and in Germany single-family housing.

Förra veckan köpte jag 5 aktier i Beijer Alma (STO:BEIA-B).

Beijer Alma är en svensk, börsnoterad koncern som äger och utvecklar internationella industriföretag, främst inom komponenttillverkning och handel. Koncernen har tre helägda dotterbolag – Lesjöfors AB som tillverkar fjädrar och banddetaljer, Habia Cable AB som är specialiserat på kabeltillverkning och Beijer Tech AB som arbetar med industrihandel, t.ex. förnödenheter, insatsvaror och maskinutrustning. Ägandet är långsiktigt och tar sikte på att bygga starka och lönsamma företagsgrupper.

Beijer Alma har drygt 2 100 medarbetare i 20 länder, varav cirka 700 i Sverige. Under 2015 omsatte Beijer Alma 3,5 miljarder kronor. Resultatet efter finansnetto var 467 miljoner kronor. Bertil Persson är VD och koncernchef i Beijer Alma. Huvudkontoret ligger i Uppsala.

Cirka 75 procent av försäljningen ligger utanför Sverige. Lesjöfors och Habia är de mest internationella verksamheterna med en försäljning på sammanlagt 60 marknader. De viktigaste länderna och regionerna är Norden, Storbritannien, Tyskland, Kina, Frankrike, Sydkorea och USA. Industrihandeln i Beijer Tech inriktas på företag i Norden.

Inköpen gjordes som mina vanliga veckoinköp, då under Vecka 38

Avkastning på inköpet av STO:NCC-B blir 3.72 % och inköpet ökar min årsutdelning med ~558.20 SEK före skatt.

Avkastning på inköpet av STO:BEIA-B blir 3.70 % och inköpet ökar min årsutdelning med ~92.50 SEK före skatt.


YoC för min position i STO:NCC-B är  3.74%.



YoC för min position i STO:BEIA-B är  4.71%.

Min planering för STO:NCC-Bär att äga 400 aktierJag äger just nu 405

Min planering för STO:BEIA-B är att äga 250 aktierJag äger just nu 20

Uppskattad årsavkastning för 12 månader framåt är just nu 57930 SEK. 

Jag har nu cirka 208 veckor kvar till grundläggande nivå av ekonomisk frihet.

Friday, September 22, 2017

Tankar inför framtiden



Mycket funderingar inför framtida och nuvarande investeringar under de veckorna som gått. Stormar, attentat, naturkatastrofer och annat. Det får mig att tänka säkerhetstänk. Jag har gått igenom min portfölj ett par gånger nu och sett till mina innehav, se om det är något jag behöver ändra på utifrån vilken strategi jag faktiskt vill ha. Kanske är det lite rädslan och oroligheten i världen som talar, men jag tror att jag har identifierat några saker jag vill ändra.


* Mer SEK, EUR och NOK, mindre USD
Vikta ner lite grand i USA - och framför allt i företag vars säte, aktivitet och beroende ligger endast i Amerikas förenta stater. Jag känner att dessa företag är något man har väldigt lite kontroll över, och lite svårt att få grepp om, även om man läser amerikanska investeringsbloggar. Av denna anledning har jag valt att likvidera en relativ stor position av mina amerikanska innehav så fort dessa inbringar en vinst (2 av dessa gör det redan) och omallokera dessa till Svenska innehav.

I framtiden skall mina Amerikanska Innehav vara av sådan karaktär att de inte är beroende av amerikanska marknaden, och helst att de bara ligger på USA-börsen av andra anledningar än att företaget har sin huvudsakliga marknad här. Jag kommer självklart att fortfarande ha en stor del USD i portföljen - runt 25% är målet - men acceptera större nedviktningar här.



* Mindre "carpet bombing"
Jag misstänker att jag stirrat mig lite blind på att försöka dela upp utdelningarna för mycket, och till följd av detta har accepterat risk jag inte behöver acceptera. Detta går ihop med föregående punkt, och är något jag också tänker ändra. Man får helt enkelt acceptera att lejonparten av investeringarna ger utdelning mellan Mars - Juni, och att det är det man får planera efter. Som det ser ut nu kommer över 75% av mina utdelningar under dessa månader, nästan 33% kommer i april. Detta är helt enkelt något man får acceptera, tänker jag!



* IPO-portfölj
Dels för att göra saker lite roligare och mer engagerande, dels för att ta del av bolag jag tror på, och dels för att hålla sig mer uppdaterad i bolag som kommer till börsen, tänker jag öppna en IPO-orienterad portfölj. Målet är att ta del av intressanta IPO's, följa dessa under en tid vid inköpsdatumet, och sedan göra en avvägning om huruvida bolgets aktier ska avyttras eller ej. Målet är att börja med en nätt summa om 10 000 SEK.


* Högre miljöfokus
Jag investerar redan inte i olja, vapen eller dylika företag. Målet är att framtida investeringar ska ha lite mer "sustainability" som fokus. Fortums köp av Uniper är ett exempel på något jag inte gillar, och starkt ifrågasätter. Har tagit kontakt med Fortums IR-avdelning för att se vad de säger om rättfärdigande för detta, då jag inte anser att det rättfärdigande som framkommit är tillräckligt.




Inom den närmaste tiden kan ni förvänta er en del avyttringar av innehav från min del, då på den amerikanska marknaden. Det gäller framför allt Omega healthcare Investors, Realty Income Corporation, Iron Mountain Incorporated samt två jättar - General Mills och Coca Cola. Japp. Dessa två kommer försvinna från min portfolio för att istället investera pengarna i inhemska alternativ inom bygg, dagligvaruhandel och annat.

Efter knappt 1.5 år är jag ju inte ens riktigt "påbörjad" som investerare. Jag håller fortfarande på att hitta min investeringsstrategi, och jag anser att detta är en viktig del av den för att det, och för att jag, ska kunna hålla mig länge.

Monday, September 4, 2017

Sammanfattning Augusti månad

Det fortsätter att gå uppåt, och under Augusti månad fortsätter den positiva utvecklingen. Efter Augusti månad har jag nu uppnått 44150 SEK av mitt mål på 40 000 (nu 50 000) SEK i utdelningar 2017.





Vilka företag har delat ut?

Månadsutdelningar
  • Utdelning från Realty Income Corp

Kvartalsutdelningar
  • Utdelning från AT&T
  • Utdelning från Verizon Communications
  • Utdelning från Abbvie Inc
  • Utdelning från General Mills
  • Utdelning från Procter & Gamble Corporation
  • Utdelning från Emera Incorporated
  • Utdelning från Omega Healthcare investors






Jag har alltså sammanlagt fått utdelningar från 8 bolag! Totalt handlar det om 1716 SEK som delats ut under månaden.

Jämfört med förra året har månaden gått med upp i utdelningar med 65%. 

Vid planerad återinvestering kommer utdelningen att avkasta 80,625 SEK mer om året.

Sparkvoten för månaden är bara okej, 64.48%. Detta inkluderar ersättningar från förvärvsarbete, förtroendeuppdrag, eget företagande och diverse extrainkomster.

Hur ser eran sparkvot ut denna månad?

Veckans Aktieköp - Vecka 35, 36 och Vecka 37 - Skanska (STO:SKA-B)



Förra veckan köpte jag 113 aktier i Skanska (STO:SKA-B).

Skanska AB is a multinational construction and development company based in Sweden. Skanska is the fifth largest construction company in the world according to the Construction Global magazine. Notable Skanska projects include the World Trade Center Transportation Hub project, 30 St Mary Axe, MetLife Stadium, Mater Dei Hospital, among others.

Inköpen gjordes som mina vanliga veckoinköp, då under Vecka 35, 36 och 37.

Avkastning på inköpet av STO:SKA-B blir 4.6 % och inköpet ökar min årsutdelning med ~932.25 SEK före skatt.


YoC för min position i STO:SKA-B är  4.48%.

Min planering för STO:SKA-B är att äga 400 aktierJag äger just nu 385

Uppskattad årsavkastning för 12 månader framåt är just nu 57812 SEK. 

Jag har nu cirka 209 veckor kvar till grundläggande nivå av ekonomisk frihet.