Månads- och Kvartalsrapport - Q1 och Mars 2018

Ovanstående: Utveckling Mars 2018 jämfört med OMXS30

Ovanstående: Utveckling Kvartal 1 2018, jämfört med OMXS30

Som kan tydas av ovanstående grafer är det lätt att vara tillfredsställt med utvecklingen som Vargfonden har genomlidit både under föregående månader och under föregående månad. En utveckling på 3.58% under Q1 är långt bättre än OMXS30, som under samma period ligger på cirka -2%. Även på månadsbasis har Vargfonden lyckats hålla sig precis vid nollan, samtidigt som index sjunkit med runt -2.6 %.

Under månaden har ungefär 31% av årsutdelningen 2018 kommit in. Detta förs in på Vargfondens kassa för framtida investeringar.

Framtidsutsikterna för Vargfonden bedöms som goda, även om jag bedömer börsklimatet som volatilt och osäkert. Nuvarande börsklimat har gjort att målet för halvåret, kanske till och med för året, är påsamling av kassa. Kassan ska utgöra mellan 10-20% om möjligt för att vid en ordentlig dipp vara redo för att köpa in till "bra priser".

Många argumenterar att det är onödigt att inte vara fullinvesterad. Vanligtvis är jag en av dessa. Men denna argumentation är inte längre lika viktig för mig då jag Januari 2018 uppnått ett väldigt viktigt mål - nämligen att Vargfondens genomsnittliga månadsinkomst - skatt, överstiger genomsnittliga månadsutgifter för ett "fritt" leverne.

Detta innebär att det inte längre finns ett mål om att "uppnå" ett fritt liv genom utdelningar. Målet blir istället att uppnå ett "ännu friare" liv samt att man optimerar olika delar av detta, samtidigt som man ser till att kostnadstäckningskvoten stannar över 100%. Som ni ser på kurvan påverkar också vår utdelningsmodell här i Europa under Mars/April/Maj, sparkvoten väldigt starkt.

På grund av detta blir inte argumentationen om att vara "fullinvesterad" eller att öka inkomsterna via utdelningar, så viktiga som de var för något år sedan. Jag kommer istället att avvakta till bra köpptillfällen och försöka analysera olika bolags utvecklingar, priser och andra faktorer mer fundamentalt. Jag kommer också att öppna för viss swingtrading med bolag av cyklisk karaktär (lax, råvaror, viss industri). På många sätt blir det mycket roligare att investera i kontext som denna, just för att det hela tiden finns en hög bakomliggande frihetsgrad. 

Jag har också påbörjat lite av min fritidsplanering som jag relaterar till i förra inlägget - att lära sig andra saker, andra discipliner och att arbeta mer fysiskt och mer vetenskapligt än vad jag gör idag. Mitt val har fallit på en utbildning inom el och mekatronik  som jag kommer att läsa på distans samtidigt som jag arbetar heltid inom mitt nuvarande jobb.

Målet är att Juni/Juli 2019 vara redo för en förändring i mitt yrkes/professionella liv, men detta får vi också se. Min arbetssituation är väldigt "fri", och mina framtidsutsikter ser även dessa väldigt fria ut. Jag har inga bekymmer kring vad som händer om jag inte jobbar kvar i mitt fält efter 2019. Eller om jag inte lyckas med utbildningen. Eller om jag får jobba med något helt annat. Det är helt enkelt väldigt stressfritt.

Jag kommer istället att bara göra mitt bästa. Inom allt.

Q1 markerar också kontroll av de mål jag satte under Januari 2018. Följande mål sattes.

* Investera 55 000 SEK i portföljen.

Q1 ger mindre inkomster, och målen ska vara realistiska. Jag får hoppas att detta går att uppnå.

Status: Uppfyllt. Långt mer än 55 000 SEK har investerats.

* 1 kortare novell (25-50 sidor) per kvartal.

Novellskrivandet skall fortsätta. 25-50 sidor ska jag ha skrivit fram till slutet av mars.

Status: Uppfyllt. Ungefär 60 sidor har skrivits i en novell jag arbetar med.

* 50 träningspass

Jag tänker försöka igen - detta är inte svårt, kräver bara mer disciplin.

Status: Nästan uppfyllt. 43 träningspass blev det, och det är en ganska okej nivå, har jag kommit fram till. Justering av målet kommer att ske.

* Skriva Q4-rapporter på samtliga bolag

Skriva uppdateringar på alla bolag - viktigt för att hålla igång betygssystemet som jag försöker utarbeta för mig själv.

Status: Uppfyllt. Finns publicerade och går att söka efter.

* 1-2 timmar konst, minst 4 dagar i veckan

Jag har sänkt kraven här och hoppas att det är något som faktiskt går att uppnå även med de arbetsrelaterade förutsättningarna jag har idag.

Status: Uppfyllt.

* Hålla konsumtionen till en låg nivå.

Fortsätta i samma anda är ett bra mål - detta behöver jag göra till måluppfyllelsegraden av utdelningarna är högre än de är idag.

Status: Uppfyllt. Jag har fått kämpa med att uppnå min önskenivå på matinköp om 1600/månad. Januari, Februari och Mars låg jag mellan 120-240 SEK under denna önskenivå.

Inför nästa kvartal justeras målen på följande sätt:

* Spara upp till en kassanivå om 10%

* Skriv 50 sidor på novell/noveller.

* 40 träningspass.

* 1-2 timmar konst, minst 3-4 dagar i veckan

* Låg konsumtionsnivå

* Daglig spelning av Gitarr/Banjo/Piano

* Påbörja studierna inom el/elektronik

Pensionsplanering - del 5 - Fritid och andra sysselsättningar - Slutgiltigt mål

Så vad vill man ha ut av en "tidig pension" eller "finansiellt oberoende"? Är målet att vara kock, konstnär, musiker eller något annat?

Mitt mål är enkelt att komma till, men inte enkelt att utföra. Att vara Homo Universalis innebär att vara lärd och kunnig inom många olika områden, och att använda denna kunskap för att lösa olika typer av problem, och som en effekt av detta även leva ett fullgott och produktivt liv. Detta kallas även för Polymath eller "Renessänsman/människa" och är någon som har ett brett spektrum av olika intressen. Centralt för många Polymaths är att de hade intressen som inkluderade både konstnärliga, praktiska och rent vetenskapliga områden.

DaVinci var en sådan, som hade en tydlig konstnärsfokus samtidigt som han arbetade på arkitektur, ingenjörskonst och utvecklade allt ifrån smedesverktyg till musikinstrument.

Jag tror inte att jag på någon nivå kommer att vara i närheten av historiens berömda Polymaths, men strävan efter att leva ett fullgott liv och fokusera på olika områden verkar för mig som ett väldigt ädelt och intressant mål. Det är också min bedömning att en Polymath idag behöver vara till en viss del finansiellt oberoende. Hur ska du annars kunna ta till dig av nya utbildningar om ny informaton, om du samtidigt behöver bekymra dig om förvärsinkomster? För mig tror jag att detta skulle vara väldigt svårt.

Detta är en av anledningarna varför mångdisciplin är lite av ett mål för mig. Vissa av de saker jag vill göra kräver inte att jag sätter mig i skolbänken igen. Musik, skrivande, matlagning, allt detta går att lära sig inom ramen för en existerande förvärvsanställning.

Däremot saknar jag i dagsläget något strikt teknisk/vetenskaplig utbildning. Detta är något jag tänker ändra på de kommande åren, genom att utbilda mig inom el och elektroteknik. Det är inte samma sak som ingenjör/civilingenjör, men det är för mina mål nära nog.

Detta är bara ett av de mål jag vill arbeta med under min "frihet" eller medan jag når frihet. En mer komplett lista på olika mål finns faktiskt här på bloggen!

Det är svårt att tala om vad man behöver göra för att på ett bättre eller snabbare sätt nå sina mål - såsom jag gjort med de andra fyra delarna i denna lilla serie. Istället handlar det här om något väldigt långvarigt. Något själsligt. Något som är väldigt svårt att sätta ner på papper, annat än vissa steg av det. Jag har hittat en utbildning som passar mig inom el och elektroteknik, och denna tänker jag ta mig igenom. Hur detta sedan bidrar till mina långsiktiga måll, detta återstår naturligtvis att se.

Något som är viktigt i detta, som jag märkt under de senaste åren, är att följa individuella mål i varje område där ditt intresse finns. Jag försöker skriva varje dag. Teckna varje dag. Läsa varje dag. Spela instrument varje dag. Laga mat så ofta det går. På så sätt "rostar" inte något område riktigt, vilket annars lätt händer om du inte spelar ditt instrument på 1-2 månader, eller inte tecknar på ett bra tag.

Ett väldigt diffust inlägg, detta inser jag. Kanske är det ingen som känner igen sig i detta som mål. Jag vill tillbringa livet med att lära mig och utvecklas inom de områden jag tycker är intressanta och givande. Detta är målet.

Finansiellt oberoende är endast en förenkling som på ett enkelt sätt möjliggör detta.

För mig har det aldrig handlat om pengarna i sig, och det kommer det heller aldrig att göra, även om ekonomi och sparande som disciplin är någonting roligt.

Men det handlar om livet.

Pensionsplanering - del 4 - Mat

Att ha mer tid att laga god och hälsosam mat är en central del av ekonomiskt oberoende

Matlagning är någonting jag tycker är väldigt roligt. Förkärleken är för grönsaker, även om jag även lagar olika typer av kött. Ambitionen är att att laga en riktig god middag flera dagar i veckan. Frukost och lunch är ganska enkelt och behöver oftast inte omfattande tillagning. Under de senaste 2 åren har jag utökat mitt kök med högkvalitativa grytor, pannor, kryddor/kryddförvaringar, och olika grundförutsättningar för rolig matlagning.

Matlagning är, precis som musik och konst, någonting positivt för själen.

* Kontrollen över maten är din. Du bestämmer vad du äter.
* Du vet vad du får i dig. Kemikalier och tillsatser kan du kontrollera själv
* Du sparar pengar
* Matlagning är en övning i Mindfulness
* Matlagning kräver, och förbättrar koncentration
* Du lär dig hantera verktyg såsom knivar, kryddor, ingredienser och annat roligt

Ett tydligt resultat av att laga mat själv är att man aldrig eller sällan äter halvfabrikat, utan hellre lagar från färska ingredienser. Ett sekundärt resultat är att jag inte äter lika mycket kött längre. Detta är inte för att jag är vegan eller vegetarian, utan helt enkelt för att jag älskar smaken av, och att tillaga grönsaker. Tillagning av kött är också roligt, men jag har inte behovet av att äta kött så ofta som jag tidigare hade.

Jag lagar gärna matlådor, oftast 3-5 portioner eller så, som jag sedan breder ut under veckan. Detta ger väldigt hälsosam mat till ett billigt pris, vilket påverkar allt annat jag gör på ett positivt sätt. Jag får mer tid för mina andra aktiviteter, såsom konst och musik. Jag får i mig hälsosam mat. Jag får energi och annat härligt till min fysiska träning.

Som många andra konstnärer strävar jag efter att bli lite av en mångsysslare. En person i DaVincis anda som hade passion för både det konstnärliga och vetenskapliga. Vad jag gör på min fritid, inom dessa olika grenar, försöker jag ha som uttryck av detta, och mat är en av dessa. Renaissance Man - det är lite något jag strävar efter. Ett annat ord för detta är Polymath.

Jag tror att en av förutsättningarna för att kunna vara en "bra" polymath är att vara finansiellt oberoende.

Utifrån detta, vad kan jag göra för att bli en bättre kock?
*  Fortsätta laga mat, och att försöka förbättra mina färdigheter
*  Pröva nya recept, nya stilar och inspiration för matlagning (mat från olika länder, etc)
*  Någon gång i framtiden gå på en kockkurs för att lära mig av proffs

Pensionsplanering - del 3 - Musik

Som pensionerad kan man sjunga, fira och vara fri

Musik har alltid varit en komponent i mitt liv, även om jag inte varit aktiv i att själv skapa musik förrän ganska sent i mitt liv. Jag spelade piano när jag var liten, trummor under en 5-6 år, och sedan började jag spela piano när jag var 26. Ganska sporadiskt. För 2 månader sedan köpte jag en banjo, och nu planerar jag att köpa en gitarr och även en bouzouki (irländsk). Jag älskar att spela stränginstrument (även Piano kan beskrivas som ett stränginstrument ;)) och detta är en komponent i mitt liv. Varje dag vill jag plocka upp eller sätta mig vid ett instrument och spela - minst 30-40 minuter per dag.

Jag har inga ambitioner att spela inför publik - jag gillar bara att spela. Ambitionen är kanske att hitta andra som också spelar instrument och som man kan spela tillsammans med. Jag kanske också vill hitta någon lärare i ett eller annat instrument så småningom som mer än jag, kan lära mig med expertis hur jag ska spela vissa instrument. Det gäller framför allt piano och gitarr, känner jag. Även här finns det fördelar med att bo i staden respektive landsbygden. I storstäder finns det gott om lärare och kunniga inom instrument som man kan ta lektioner av. Detta är inte fallet ute på landsbygden, men istället kan man ju på landet ta med sig banjon ut i skogen och spela där.

Det finns tydliga fördelar med att spela instrument. Låt oss ta några som är rent evidensbaserade.

* Att spela ett instrument minskar stress
* Att spela ett instrument gör dig smartare än någon som inte spelar instrument
* Att spela ett instrument förbättrar ditt sociala liv - musik förbinder dig till människor
* Att spela ett instrument förbättrar ditt självförtroende
* Att spela ett instrument lär dig tålamod
* Att spela ett instrument fostrar kreativitet
* Att spela ett instrument förbättrar ditt korttids- och långtidsminne
* Att spela ett instrument utvecklar disciplin
* Att spela ett instrument ger dig en känsla av måluppfyllelse
* Att spela ett instrument är roligt

Samtliga av dessa punkter kan jag bekräfta. Frågan är snarare varför vissa väljer att INTE spela ett instrument. Alla borde göra detta, och börja idag! En gitarr kostar en femhundring, mindre om du köper den begagnad.

Jag vill också lägga till ännu en fördel. Den fingerfärdighet du får av att spela instrument är obeskrivlig!

Musik ska vara centralt i mitt liv, både nuvarande och i ett framtida pensionerat liv.

Vad kan jag göra för att förbättra mina musikaliska förutsättningar?
* Vidhålla min musikaliska träning i olika instrument. My instruments of choice är idag Banjo, Piano, Gitarr och Bouzouki
* Se till fördelarna som finns i storstaden genom musikalisk gemenskap med andra som också spelar instrument
* Konkret tid och schematisering av musik - 30 minuterspass, 15 minuterspass, eller annat.
* Att utveckla min förmåga genom svårare stycken och mer avancerade låtar.

Pensionsplanering - del 2 - Konst

Som pensionerad kan man vara aktiv. Kreativ. Fri.

En annan del i min planering inför pensionen är mina ambitioner och mitt fritidsintresse som är relaterat till konst och konstnärligt skapande. Jag tecknar och målar här med blyerts, kol, bläck, gouache, olja och digitala medier. Konsten för mig är ett viktigt utlopp för min kreativitet och en viktig komponent i ett bra mående. Dock är en balans viktig. Som konstnär är det lätt att man blir isolerad. Isolation som resultat av detta är inte något som är önskvärt, varken i små eller stora omfattningar. Att inte bli isolerad samtidigt som konst är en stor del av pensionen, och något man kan sitta med varje dag, kan göras på olika sätt.

Det finns här konstföreningar och andra organisationer där man kan gå med. Alternativt kan man få ett utlopp för det sociala genom helt andra sammanhang, som inte har att göra med konst. Huruvida jag försöker göra detta genom konstföreningar eller andra alternativ ser jag inte som så viktigt, eftersom behovet av socialt sammanhang är något som finns i pensioneringen som helhet, inte endast under detta med konst. Det kan vara något så simpelt som att umgås med vänner eller annat.

Detta med konst och socialt kan, intressant nog, vara mycket enklare i stora städer som Stockholm, Göteborg och Malmö där det finns många som håller på med detta. Jag som bor på landsbygden har lite svårare för detta. På landsbygden finns andra fördelar för konstnärer. Att bara kunna ta sitt skissbox och gå ut i skogen och teckna eller måla är en stor fördel i sig. Jag tror någon typ av delat boende, med en liten lägenhet i någon stad, kan vara en väldigt stor fördel.

Så hur ska jag göra för att i framtiden förbättra denna del?
* Konkret schema och tankar kring struktur för min konst, från dag till dag, vecka till vecka, och år till år.
* Någon typ av delat boende som ger mig tillgång till både stadens och landsbydgens fördelar relaterade till konst
* Resor utomlands för att studera konst och konstverk. Italien, Frankrike, Östeuropa och andra länder är tänkbara mål.
* Att någon gång studera konst i USA eller Sankt Petersburg. De ekonomiska förutsättningarna för detta kan vara omfattande - över 150 000 SEK per termin, är min gissning, inklusive avgifter och boende samt resor,
* Att skapa någon typ av "konstgrupp" som träffas och sysslar med teckning och målning ihop, lämpligtvis kroki eller liknande. Antingen eller både och på landsbygden och i staden.

Pensionsplanering - del 1 - Fysisk aktivitet

Vad består en pensionerads dagar av? Vad gör man?

En fråga jag suttit och funderat på de senaste veckorna är hur man ska strukturera upp sina dagar när man bestämmer sig för att gå i pension. Jag kan, under vissa förhållanden och om jag accepterar att precis täcka mina månadskostnader, gå i pension idag.

Jag gör valet att inte göra detta utan att fortsätta jobba. En del av detta är för att jag vet med mig att jag behöver en daglig struktur som motverkar sysslolöshet i mitt liv, och att jag behöver ett aktivt socialt sammanhang för att må bra. Ett aktivt socialt sammanhang är inte grannar, inte endast familj, det behövs för mig mer än så.

Med denna tankegång, här kommer en artikelserie som handlar om pensionsplanering. Vad ska du göra när du är pensionerad/ekonomiskt oberoende, och hur planerar du detta? 

Såhär går mina funderingar just nu vad man ska göra när man pensionerar sig och vad dagarna ska bestå av.

1. Fysisk aktivitet
Något jag började mer seriöst med under hösten 2017 är träning. Jag tror detta är en integral part i ett liv där man mår bra. Varannan dag ska man ha fysisk aktivitet eller konditionsträning i minst 60 minuter. För tillfället gör jag detta genom övningar med hantlar samt en träningsscykel i hemmet. Jag är ingen bodybuilder. Jag har ingen ambition att bli en bodybuilder, eller någon som ägnar sitt liv åt fysisk träning, men jag vill hålla mig i form och upprätthålla en god hälsa. Jag dricker proteinshakes varje dag. Mina träningsdagar är tisdag, torsdag, lördag och söndag - ingen måndag, till skillnad från bilden. Söndag är cardio-dag med 60 minuters cykling. Resterande är träningspass med hantlar blandat med cardio.

Vad kan jag göra för att förbättra detta?
* Upprätthålla god träningsaktivitet. Träna vid varje tillfälle. Inte missa träningsdagar.
* Utöka med andra cardio-övningar. Jogging istället för cykling inomhus.
* Gå till gym? Jag har brottats med denna fråga länge, men kommit fram till att gym för mig inte är gångbart då det förutsätter att det kommer att finnas gym i min närhet. I skogen finns inte alltid gym. Jag skippar detta just nu, men kan komma att återkomma till denna punkt i framtiden.
* Träna någon typ av kampsport/MMA? Kanske. Skaderisken gör att jag tvekar lite här (mina händer och fingrar är otroligt viktiga för mig), men det kan bli aktuellt i framtiden.
* Räcker god kost kombinerat med proteinshakes och träning för att upprätthålla god fysik? Behöver jag något mer? Tåls att undersöka.

Lite kort om del 1, som handlar om fysisk aktivitet, en viktig komponent i ett hälsosamt liv även efter ekonomiskt oberoende.

Konsten att diversifiera - del 4 - kontanter

Kontanter? Är det en form av diversifiering?

Enligt Aktievargens sätt att se på saker och ting, ja. Absolut. Enligt mig kan det också vara en av de bästa formerna av diversifiering för att det kommer med en förhållandevis låg risk, inga investeringstak och inga avgifter, kostnader eller annat relaterat som skulle göra investeringsformen problematisk.

källa: ETFguides

När vi ser till diversifiering och skälet för att göra detta handlar det om at sprida ut risker så att man vid en eventuell börsnedgång inte har allting i samma sak och kan fortsätta leva/investera/känna sig trygg. Så i grund och botten handlar det om trygghet. Genom att portföljen redan är relativt väldiversifierad och kommer att bli detta i ännu större utsträckning i takt med att vi investerar mer är våran grunddiversifiering, i mitt perspektiv, relativt god.

Men naturligtvis kan man inte ha alla sina resurser i en aktieportfölj. Man är då exponerad i allra högsta grad mot börsens tidvis nyckfulla beteende, och om detta kombineras med lite otur i "verkliga" livet kan man hamna i en situation där man inte är fullt så likvid som man skulle vilja.

Därför, diversifiering.

Som jag tidigare skrivit kan man diversifiera inom väldigt olika områden. Ädelmetaller och resurser, fastigheter, mark och skog - det går att investera i mycket, allt är av olika karaktär. Men låt oss, för ett tankeexperiment, koka ner anledningen till detta till någonting väldigt enkelt. Skälet för diversifiering är att kunna överleva en dålig tid - i alla fall är detta skälet för diversifiering i vår portfölj. Om ett bolag eller flera sänker utdelningen eller har ett kursfall så behöver detta fortfarande betyder att vi överlever våra dagliga kostnader utan att behöva sälja en aktie till förlust.

Och där kommer kontanter in.

Många har en begränsad mängd av kontanter för att kunna betala månadsutgifter i 2-6 månader . Vanligtvis verkar summan vara mellan 30 000 - 70 000 SEK. Det är en möjlighet att, och någonting jag överväger, att utöka denna summa till mellan 350 000 - 500 000 SEK av oinvesterat kapital. Anledningarna till denna allokering flera.

* Säkerhet när börsen faller.
Börsen kommer att falla. Frågan är inte om, frågan är när. När börsen faller uppstår köptillfällen, men även problematiska situationer för företag som potentiellt kan leda till utdelningssänkningar. Om målsättningen är att överleva en börskrasch om 2-4 år (det tog 1-3 år innan börsen återhämtade sig under 2009) bör man redan nu, när börsen är som högst värderad, vara redo för detta. Ett kontantkapital om 350 - 500 tkr gör att du är detta både vad gäller oinvesterat kapital, samt att kunna täcka dina kostnader.

* En relativt god säkerhet till ett billigt (gratis) pris.
Kontanter har inget investeringstak. Kontanter kan uppbringa en sparränta. Denna är just nu väldigt låg, men 0.7% på en halv miljon är i alla fall 3500 SEK "utdelning" per år. Visst kan i samband med en nedgång en depression även lamslå våra pengar och göra dem mindre värda, men risken för detta får man ta med i beräkningen när man avgör storlek på denna del av investeringskapitalet. En halv miljon kan vara överdrivet - men 300 000 - 400 000 skulle jag nog känna mig ganska bekväm med att "exponera" mot valutarisken.

Just nu har bland annat BankNorwegian 0.7% i sparränta med insättningsgaranti. Landshypotek och andra populära val ligger på mellan 0.5-0.65%.

* No management necessary
Du behöver inte göra något för att administrera dina kontanter. Inga avgifter föreligger, inga försäkringar, inget underhåll, ingenting. Peace of mind. Vad detta är värt får man avgöra för sig själv, men för mig är tanken av lugnande karaktär.

Fördelarna får mig att fundera över att begränsa vargfondens diversifiering till två investeringstyper - eller egentligen endast en. Aktier. Fonder följer marknadsutvecklingen. När marknaden kraschar/går nedåt följer även dina fonder. Följer du då 4%-regeln och har inte mycket likvider kan det hända att du skadar ditt kapital och dina framtidsmöjligheter vad gäller frihet. Detsamma stämmer inte om man ser till kontanter. Men 350 000 i kontanter kan du, vid sparsamt leverne, klara dig utan marknaden i 2 år utan någon form av annan inkomst. (med ett "uttag" om 14500/månad). Du kan i princip då tänka bort dina utdelningar i två år, antingen för att återinvestera, eller om de inte skulle "komma" för att bolagen går så pass dåliga just då.

Tanken är verkligen inte oattraktiv. 

Jag tycker inte att man får vara naiv och tro att marknaden kommer att fortsätta samma explosiva utveckling och konjunkturen kommer att fortsätta på detta sätt. Snarare tror jag på en krasch om 20-35% inom 1-3 år. Jag är varken ekonom eller utbildad finansrådgivare - naturligtvis skall man ta alla profetior av denna art med en grävskopa salt.

Men historien kommer upprepa sig. Och krascher har varit återkommande så länge börsen har existerat.

Aktievargen och Vargfonden tänker inte hamna i en situation där vi känner oss tvungna att på grund av illikviditet sälja eller justera våra innehav. Detta ska endast göras om vi kallsinnigt analyserar att detta behövs på grund av hur bolaget går.

En större komponent i detta är också hur marknadsklimatet är i dagsläget. Att vara 100% eller över 100% investerad var en väldigt bra långsiktig strategi mellan 2009-2013 när börsens värdering var väldigt låg. Att vara 100%-igt investerad idag eller att inte ha en plan för att ansamla kontanter för nästa "downturn" är enligt mig problematiskt. Att marknaden är högt värderad har inte undgått någon. Det logiska, enligt Aktievargen, är att i en sådan situation samla på sig kontanter för nästa nedåtgående spiral och att då successivt investera det man har råd att investera i relation till de utdelningar man erhåller.

För att sammanfatta detta något kaotiska inlägg bedömer jag nog i dasgläget att kontanter är den bästa typ av diversifiering man i dagsläget kan tänka sig. Jag tror inte att marknaden kommer att vända det närmaste året, men detta möjliggör att under denna tid samla på sig kontanter just för denna framtida krasch.

Konsten att diversifiera - del 3 - skog

Då har det blivit dags för tredje delen i min investeringsserie som handlar om olika möjligheter att investera sina pengar. Just denna del kommer att handla om skog som investering.

Hur kan man då tänka kring en skogsinvestering, och vad är fördelar och nackdelar?

* Skog är en investering som växer av sig själv - ger utdelning
Med reservation för att man med utdelning får förtydliga att den endast ger utdelning när man väljer att avverka. Utdelningen innan avverkningsdagen är inget som du kan realisera, som du exempelvis kan med aktieutdelning. Men investeringen växer av sig själv.

* Priset på skogsmark stiger, liksom börsen, kraftigt
De senaste 10 åren har skogsmark i Sverige ökat 23% i pris - en mer än acceptabel utveckling.

* En "grön investering".
Du kan vandra runt i din skog och titta på den. Det är någonting fysiskt, något du kan ta på och en ganska trygg investeringsform på så sätt.

* Ganska liten korrelation med börsutvecklingen.
Människan kommer alltid att behöva pappersmassa i någon utsträckning, och även om priset är knutet till råvarumarknaden är priset för virke relativt stabilt. Är priset dessutom lågt tvingas du inte heller att avverka och sälja. Även på detta sätt en bra investering.

* Skog är en långsiktig investering
Över flera generationer - om den långsiktigheten pratar vi alltså. Skog är ingenting du köper idag och säljer imorgon. Skog är något du bör äga tills den dagen du pensionerar dig, för att sedan lämna vidare till dina barn eller din släkt.

* Många appliceringsområden
Timmer har många appliceringsområden. Allt från väldigt miljövänligt konstruktionsmaterial för byggnader som används mer och mer, till pappersmassa för olika applikationer (förpackningar, papper, etc).

Ett antal fördelar är det ju i alla fall. Låt oss ta en titt på några nackdelar med skogen.

* Dyr i underhåll
Aktier har ingen underhållskostnad. Skog behöver underhållas. Detta kostar både tid och pengar - och som vi vet är tid verkligen inte gratis.

* Risker? De finns
Skogsbrand, stormar, blixtnedslag, översvämningar och andra naturkatastrofer kan påverka dig som skogsägare. Vi har även klimatförändringarna som pågår, som vi inte vet hur de kommer att påverka skogsägandet och produktionen i framtiden. Detta är något som kan avhjälpas genom försäkring, men jag ifrågasätter hur effektivt/mycket detta faktiskt skyddar dig som skogsägare och hjälper dig att återfå den summa som din förlorade skog faktiskt är värd.

https://www.allehanda.se/angermanland/harnosand/skogsagare-forlorar-miljoner
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=6221481
http://www.dalademokraten.se/dalarna/avesta/manga-har-forlorat-all-skog

Dessa tre artiklar hittas med en snabb googling. Ingen munter läsning, och indikationen är ju tydlig - försäkringar hjälper inte att återfå det faktiska värdet.

* Massapriser

Läsningen av detta diagram är inte lika muntert som utvecklingen av fastighetspriser. Massapriserna har, skulle jag argumentera, inte ens följt inflationsnivån. 300 sek/m3 björkmassa 1996 är inte 300 sek idag - trots detta är prisnivån i princip identisk. Massapriserna fluktuerar naturligtvis, men det ändrar inte det faktum att du vid skogsinvestering är beroende av att någon köper din skog för mer än vad du köpte den för - ungefär som guld. 

* Investeringstaket för skog är otroligt högt
Jämfört med aktier eller till och med guld - eller till och med fastigheter så är taket för att investera i skog och få en respektabel och kontinuerlig avkastning med detta väldigt, väldigt högt. mellan 8-15 MSEK verkar behövas för detta.

Man kan alltså måla upp en ganska komplicerad bild av en skogsinvestering - och efter ett antal korta analyser av olika skogsfastigheter verkar det också långt mer komplicerat än andra typer av investeringar (förutom möjligtvis fastigheter).

Att investera i skog är någonting som jag ser som ganska ointressant, för att sammanfatta artikeln utifrån Vargfondens perspektiv. De klimat- och naturrelaterade riskerna med denna investering, försäkringskostnader, och den prohibitivt höga gränsen för investering (om man har som mål att få en kontinuerlig avkastning) gör en investering svår att rättfärdiga. Skogsfastigheter har mycket mjuka värden. Man investerar för framtiden. Man värnar om miljön. Man investerar i något att lämna till nästa generation. Detta är inte oattratktivt på något sätt, men omkringliggande faktorer gör investeringen ointressant för mig i dagens läge. För att det ska vara intressant behöver Vargfondens finansiella förutsättningar se helt annorlunda ut. Fram tills detta är fallet kategoriseras skogsinvesteringar som diversifiering utan egentligt skäl  (då för att diversifieringen inte nödvändigtvis ökar säkerheten samtidigt som den ger en avkastning). En diversifiering av portföljen bör göra just detta - öka säkerheten samtidigt som den ger en respektabel avkastning om 1.5 - 5% årligen.

Jag uppmuntrar alla läsare att göra egna beräkningar. Min väldigt korta analys är endast utifrån förutsättningar för oss, både geografiska och annorlunda, och de kan se annorlunda ut för andra individer. I dagsläget nöjer sig Vargfonden med att investera i skog och pappersmassa genom företag som brukar och förädlar detta, såsom Huhtamäki och BillerudKorsnäs.

Konsten att diversifiera - del 2 - fastigheter

I mitt förra inlägg började jag skriva om olika sätt att diversifiera investeringar. Ett annat sätt, förutom guld, att diversifiera, är att köpa en fastighet i någon form som man sedan hyr ut. Modellen är attraktiv, och i ett land med bostadsbrist som Sverige, verkligen inte ointressant. Fördelarna med att investera i en hyresfastighet eller lokal i någon form är flera.

* Hyresfastigheter är inte påverkade av börsmarknadens svängningar.
Även om börsen går ned, folk måste fortfarande bo och leva och betala hyra. Detta påverkas inte av marknadens svängningar, även om värdet på fastigheten, räntorna, eller bostadsmarknaden naturligtvis påverkas.

* Tried and true
Fasighetsinvestering är någonting väldigt vinstgivande och, till ytan, en väldigt enkel kalkyl.

* Värdeökningar i fastigheten
Oftast ökar fastigheten i värde, vilket förutom hyresintäkterna ger dig en stabil inkomst.

* Köpa via företag
Om du som jag äger ett företag kan du med överskottet i företaget äga fastigheten. Du minskar då din bolagsskatt och investerar pengarna "smartare" (beroende på omständigheter naturligtvis).


Dock är en hyresfastighet i någon form inte utan risker, och dessa risker behöver nämnas.

Källa: Pinterest

* Räntehöjningar
I dagsläget har vi ett mycket gynnsamt ränteläge. Detta gör det billigt att investera i många saker, eftersom lånen är så pass billiga. När räntorna stiger ett par procent sjunker också snabbt din inkomst. (Hyresintäkter - driftkostnader - räntekostnader - skatter/avgifter)

* Hyresgäster
Ganska cyniskt, men ibland uppstår det konflikter där det verkligen inte är enkelt att vara en hyresvärd. Hyresgäster, och att få ut dem ur fastigheten, kan vara riktigt, riktigt problematiskt, vilket man behöver ha med sig. Du måste även ta med i beräkningen vad som kan hända om fastigheten inte är fullt uthyrd - detta kommer drastiskt att minska din vinst, vilket om det är illa nog till och med kan få dig att gå i förlust för investeringen.

* Reparation & underhåll
Plötsligt blir en lägenhet vattenskadad eller något behöver repareras. Där rök 25 000 - 150 000 spänn. Reparation och underhåll är verkligen inte roliga kostnader, särskilt om de är oförutsedda.

* Tidsinvestering
Inbilla dig inte att du inte kommer behöva spendera tid eller att ha någon som är tillgänglig för fastigheten. Detta kommer att ske. Det kan handla om frågor från hyresgäster, klagomål, förändringar eller annat som behöver tas tag i. Tid är inte gratis, och din tid bör inte heller vara gratis. Man får helt enkelt mäta om den tid man investerar är mindre värd än det man får ut av fastigheten. Med ett driftnetto om 4-7% klarar du precis av att tjäna mer än du hade gjort om du investerat kapitalet i utdelningsaktier - där du inte behöver göra särskilt mycket.

Frågan blir således om det är "värt" att vara hyresvärd. Jag tror att många investerare förenklar utmaningarna med att vara en hyresvärd lite för mycket. Det krävs förberedelse och det skadar nog verkligen inte att vara väldigt händig - något jag personligen inte är. Möjligheten att vara hyresvärd är något jag tittat på under 2 års tid nu, dels för att hitta någonstans att investera överskottskapital från bolaget, men än så länge har jag inte hittat rätt möjlighet eller gjort den research som krävs. Jag har inte ens bestämt mig om det är något jag faktiskt vill göra - skräckhistorierna är många, vad gäller ägandet av fastigheter.

Potentialen och diversifieringen är naturligtvis intressant, och något jag tittar ganska nära på. Jag har gjort kalkyler för fastigheter i mitt närområde, och dessa är attraktiva. Men något jag ofta kommer tillbaka till är att investeringar i utdelningsaktier enligt portföljstrategin är ett enklare sätt att investera. Även om börsen går ned och bolagen/aktierna skulle tappa 60% av sitt värde under några år är det inget som stör mig nämnvärt. Kapital och trygghet finns trots detta, och jag lider ingen nöd av ett sådant fall.

Man ska naturligtvis diversifiera, men diversifiering för sakens skull är inte heller bra. Diversifiering kan även göras inom ramen för portföljen - kanske är detta en bättre lösning?

Kanske inte.

Hur tänker ni kring ägandet av hyresfastigheter?

Konsten att diversifiera - del 1 - guld

Att diversifiera är lite som ett mantra för många investerare - och av en god anledning. Diversifiering genom riskspridning är A och O för att förhindra att man vid eventuell depression, nedgång, minikrasch eller korrigering behöver lida för att man har alla sina resurser eller sina pengar i samma "korg". De flesta investerare utövar en fullgod diversifiering när det gäller aktieportföljen.

Har man 10-20 bolag med mellan 5-10% allokerat (Aktievargen är själv mer partisk mot 5% än mot 10% som mål) är riskspridningen fullgod, med en portfölj som avkastar mellan 3.9-5.5%. Naturligtvis beror det på vilka bolag och vilka branscher samt vilka caps man rör sig i. Poängen är att diversifiering inom just portföljen inte är en svåruppnådd konst, utan något vi alla praktiserar på nästan daglig basis.

Så långt är diversifieringen ganska enkel.

Men hur ser det ut med diversifiering utanför aktiemarknaden? Detta är ett lite mer obekant område för många.

Jag har, unsurprisingly, ett par grundregler vad gäller investeringar utanför aktiemarknaden. Jag är väldigt intresserad av att göra denna typ av investeringar, men samtidigt är jag väldigt försiktig med att göra detta. Grundreglerna är:

* Avkastning:
Investeringen bör erbjuda någon typ av avkastning av mitt investerade kapital på reguljär basis eller semi-reguljär basis. En värdetillväxt räcker vanligtvis inte för mig.

* Säkerhet
Aktievargen och Vargfonden investerar inte i förhoppningsbolag eller teknologier, eller bolag/ideer som inte har bevisat förmågan att skapa en vinst eller uppnå ett positivt kassaflöde. Spotify är ett bra exempel på detta.

* Aktiv marknadsföring
Om investeringsformen har behovet att marknadsföra investeringserbjudanden i populärbanners på internet, via email eller genom andra mediala kanaler, så är risken att det finns något problem med riskallokationen, eller att det finns krafter bakom vars syfte det är att mjölka dig, investeraren, på en större andel av dina pengar än vad du som investerare bör vara intresserad av att ge. Detta kriterium av mitt ASA-mantra är lite mer diffust, men går att följa.

Låt mig exemplifiera lite grand.

Guld. 

Källa: Råvarumarknaden

Om du tillbringar någon tid med att surfa investeringsorienterade sidor på internet är risken stor att du någon gång sett dessa banners från olika svenska och internationella sidor, som säger åt dig att köpa guld i någon form. Redan där bryter man mot tredje regeln - dessa banners ser jag ofta, vilket gör mig misstänksam. 

Fördelarna i  guld förespråkas av många, och dessa går att hitta ganska enkelt på internet. Jag fokuserar istället på nackdelarna.

Guld som investering producerar ingenting. Någonsin. Du köper guld i förhoppningen att någon,  någon gång i framtiden, betalar mer för ditt guld än vad du köpte det för. Hela tankesättet kring guld är att värdet i framtiden kommer stiga, och den förhoppningen att du då, inklusive försäljningsavgifter och annat, kan sälja ditt guld för en vinst.

Låter det bekant? Något du köper som är helt oproduktivt, och som du hoppas någon i framtiden kommer att betala mer för? Detta är inte investerande - det är gambling. Du köper något som aldrig kommer att producera någonting. Inte utan att du säljer det, i alla fall. Ingen passiv avkastning. Endast en spekulativ värdeökning. 

Utöver detta, historiskt sett, har guld den sämsta avkastningen av någon investeringsform (där investeringsformerna är aktier, statslånepapper och guld.)

Guld är värdelöst om saker blir riktigt, riktigt dåliga. Nu pratar jag inte om en depression. Jag pratar om en situation där våra investeringsportföljer går i konkurs. Alla svenska företag vi har går i konkurs. Där pratar vi om en global katastrof, något som är ett argument många har för guld. Dock är det bevisligen så att när det blir någon typ av humanitär katastrof så förlorar ädelmetaller och denna typ av investeringar sitt värde fort. Istället är det mat och trygghet som är högst på listan. Vill du stå i kö med din 100-grams guldtacka som du köpt för 35 000 och få en säck ris? Nja... Min poäng är att i en sådan situation har vi ett bytessamhälle, och guld, som inte är ätbart, är värt lika mycket som en sten som du kan kasta på någon för att döda denne och få något att äta (överdrift, ja...).

Jag nämnde endast det sista argumentet för att motsatsen är en fördel som många försöker lyfta. Detta är något som i min mening inte stämmer. Når vi den punkten är alla pengar värdelösa, och då spelar det ingen roll om vi har 1 msek i guld, aktier eller fastigheter. Det kommer inte spela någon roll.

Om detta inte sker anser jag bestämt att det inte finns skäl att investera i guld. Guld är oproduktivt, förenat med höga 'commissions', volatilt och försäkringsmässigt opraktiskt. Det bör inte ens vara på listan av ett sätt att diversifiera sin investeringsportfölj. Grundregeln om att allt som aggressivt behöver marknadsföras bör förenas med viss misstänksamhet stämmer alltså, enligt Aktievargen.