Varför jag inte investerar i Indexfonder - Del 1

Det är vanligt för utdelningsinvesterare, både i Sverige och i andra länder, att ha delar, hela fokus eller litet fokus på indexinvestering. Att ha en del av sin portfölj i olika typer av indexfonder. Dessa fonder kan komma i olika tappning och skepnad, men två exempel som används flitigt här i Sverige, då de är helt kostnadsfria, är Avanza Zero och Superfonden Sverige. Vanligt är annars att fonder har en förvaltningsavgift.

I den diskussionen (avgiftsbelagda fonder) kommer jag inte att ge mig in i, även om de argument jag kommer att framföra även kan tillämpas mot avgiftsbelagda fonder av olika slag. Mitt mål är dock att tydliggöra varför Vargfonden inte investerar i indexfonder, och heller inte kommer att göra detta.

Viktigt att poängtera är att jag inte vill avråda någon från att följa sin egen investeringsstrategi. Om du investerar i indexfonder eller fonder av olika slag och tycker att detta passar för dig – gör detta.

Mitt syfte med inlägget är att belysa varför jag anser att indexfonder, eller fonder av olika slag, ger en typ av ”falsk” trygghet om att man på något sätt slagit börsen för att en indexfond i det långa loppet inte ”kan” gå dåligt.

För oss som inte vet, vad är då en indexfond?

Ja, bra fråga.

En indexfond, låt oss kalla den för Exempelfond 1  är en produkt vars syfte är att efterlikna eller kopiera de resultat som görs av en specifik index. För exemplets syfte, låt oss säga OMXS30 – Stockholmsbörsen. Om Indexet under 1 års tid går upp 12% är det också Exempelfonds 1 mål att antingen kopiera detta index, alternativt att prestera bättre.

Det låter ju inte så dåligt, eller hur? Sätt 100 000 SEK på en indexfond, och denna följer hela tiden utvecklingen av index. Jovars, inte dåligt alls.

Or is it?

Företag är inte jämlika

Ett index består inte av jämna andelar företag. OMXS30 har inte 5% av varje företag som ingår i index – olika företag på börsen utgör olika andelar av index, beroende på företagets storlek (en formel som definieras som Aktiepris * totala antalet aktier i företaget). Logiskt, och till och med korrekt. Men vad blir resultatet från en praktisk synvinkel?

Exempelfond 1 försöker efterlikna prestationen i OMXS30. Fonden har, låt oss säga för exemplets skull, andelar i ungefär olika företag utefter hur företagen är uppstrukturerade i Storleksordning enligt index. Låt oss rimligtvis spekulera att Exempelfond 1 ser ut exakt som en väldigt populär indexfond i Sverige.

Detta skulle ge oss följande fördelning inom följande aktier:

·        9.7% Nordea Bank AB

·        7.3% Atlas Copco AB

·        7.2% Hennes & Mauritz AB

·        6.4% Volvo AB B

·        5.5% Swedbank AB A

·        5.4% Svenska Handelsbanken A

·        5.3% Sandvik AB

·        4.5% Investor AB B

·        Resten – ca 44%

Men oj!

Mer än hälften av denna fond består ju av bolag som, förutom att de förutom att betala ut en ganska hög procentandel i utdelning, är bolag som jag personligen inte vill äga. Dessutom, om ett innehav av fonden har 10% andel, vad händer om det specifika bolaget kraschar, trots att OMSX30 i sig går i positiv riktning? (Se bl.a. H&M)

Ja, ett av problemen är då att i de flesta fonder så utgör vissa bolag en ganska stor del av ”kärnan” i en fond. I denna exempelfond handlar det om över 50% av fondens innehav.

Genom att investera 100 000 i den allokationsgrad som specificeras ovan, fast istället i specifika aktier, skulle man förutom den tillväxt som aktien visar under perioden (som skulle vara likadan som den indexfonden visar för den specifika aktien), även inkassera den utdelning som företaget lämnar – i exemplet ovan en genomsnitts-DA på ungefär 3.9%, dvs ca 3900 SEK om året.

Då räknar jag inte heller med utdelningstillväxt. Eller det faktum att vissa fonder, andra än populära gratisfonder, faktiskt har en förvaltningsavgift. 

Så, kära vänner. 

Företag i fonder är verkligen inte lika. Dessutom har företag ibland den tråkiga tendensen att reagera på ett sätt annat än resten av börsen gör. Utgör då företaget, exempelvis Apple, Microsoft eller Alphabet (Google) inom S&P 500 en betydande del av indexet, gör detta att hela index slöar ned eller till och med backar. Dessa tre företag utgör i en gigantisk index som S&P500, hela 10 % av Index!

Föreställ er vad som händer med index om ett av dessa tre bolag backar.

Titta på de bolag ovan i det svenska exemplet. Datan kommer från en av våra populäraste indexfonder. Över 50% av fonden ligger i 8 olika bolag. Över 21% av fonden ligger i banker.

Är detta väldiversifierat?

Vargfonden är, i min högst subjektiva och personliga åsikt , bättre diversifierad än exemplet ovan utifrån mina personliga önskemål och investeringsbehov. Det tycker jag för övrigt också att nästan varenda populära utdelningsinvesterares portfölj i Sverige är!

Det var del 1.

Kom gärna med kommentarer, synpunkter, arga mail och annat roligt. Allting välkomnas. Jag hoppas att inlägget annars var informativt!

Fotnot: Alla indexfonder fördelar inte vikt i portföljen efter vilken Market Cap företaget har. Författaren vill än en gång påpeka att han inte avråder från indexinvestering, utan endast vill belysa hur indexfonder och indexinvestering kan fungera och varför han inte investerar i fonder, index eller andra.