Telenor är, tro det eller ej, ett av Aktiveargens äldsta innehav. Bolaget grundades redan 1855 som Norges Telegrafverk och tog namnet Televerket under 1969. Namnet Telenor kom inte förrän 1994 då bolaget strukturerades om till ett statligt aktiebolag, som fram till 1998 hade ett statligt monopol på privattelefoni i Norge. Bolaget är ett av de största bolagen i Norge med över 100 Miljarder norska kronor i omsättning, samt över 34 000 anställda.
Varför gillar jag Telenor?
* Ibso-facto monopol (fortfarande) i Norge, med andra operatörer
* Betydande internationell verksamhet inom många länder
* Hundratals miljoner kunder, och ständigt växande verksamhet
* Mycket stark majoritetsägare
Historik
Telenor började 1855 som det statligt ägda Telegrafverket. Som namnet antyder tillhandahölls tjänster inom telegrafi, och planen var att konstruera ett system som löpte genom hela landet. Snabbt sammanslöts Sverige med Norge, och år 1871 så hade landet, upp till Kirkenes, kontaktats och förbundits med ett omfattande telegrafnätverk.
De första telefontjänsterna kom 1878, men dessa var fram till 1893 endast internt inom Norge. Under 1893 kom det första internationella telefonsamtalet, då mellan Oslo och Stockholm. Automatisering av telefonsystemet startade 1920, men var inte färdigt förrän 1985. Telefaxen komm till norge under 1946 och 1976 erbjöds av Telenor, dåvarande telegrafverket, de första samtalen genom satellittelefon. Detta var de första stegen mot digitaliseringen av telenätverket.
Bolaget bytte även namn till Televerket, och öppnade det första mobiltelefonsystemet under 1966. Norge var det första landet i världen med ett automatiserat mobiltelefonsystem, och har varit ledande inom många olika frågor, bland annat GSM, UMTS och webbläsaren Opera, som utvecklades på bolaget. Det var även Telenor och Huawei som gjorde ett framgångsrikt test av 5G-teknik med 70 Gbit-hastighet i kontrollerad miljö.
Det fanns ett försök att slå ihop Telia och Telenor under 1999 - detta misslyckades dock. Företaget delprivatiserades under 1999 och noterades på Oslobörsen. Privatiseringen gav ett tillskott på 15.6 Miljarder Norska kronor i kapital, och bolaget har gått in i andra marknader runtom i världen. Bland annat gäller detta länder som Ryssland, Bangladesh, Ungern, Österrike, Ukraina, Danmark, Thailand, Serbien och Myanmar.
Marknaden
Marknaden för telekom, mobil, bredband samt relaterade tjänster är en konkurrensutsatt marknad, om än inte till den grad som i andra länder i Europa. De tre stora aktörerna på marknaden kan sägas vara Tele2, Telenor och Telia (Tre kan även bedömas vara med). Samtliga har ett stort antal kunder, och samtliga företag erbjuder ungefär samma typ av tjänster. Som någon som haft samtliga tre aktörer för leverantör av tjänster kan jag inte säga att jag anser att någon är bättre än en annan, annat än att Telia kan uppfattas ha något bättre täckning i glesbygden (vet dock inte om detta fortfarande stämmer).
Marknaden är konkurrensutsatt, och annat än sin storlek kan Telenor inte tillskrivas någrar speciella konkurrensfördelar än sin storlek på just norska marknaden.
Ägarstruktur
Telenor har en majoritetsägare i form av Norska staten som tillsammans med norska statens pensionsfond äger över 57% av Telenor. Detta gör en liknande, om inte än bättre situation än bolag som exempelvis Fortum. Statliga majoritetsägare är något jag personligen är positiv till då det ofta kan ge en stor tydlighet i saker och ting, och är således även positiv till att Norska staten med all sin makt står bakom Telenor. Övriga ägare är fonder, institutionella investerare och privatpersoner. En salig blandning, med en stark ledare.
Ägarstrukturen bedöms god.
Produktion
Telenor har en löjlig mängd kunder - över 200 miljoner, och då nästan 214 miljoner abonnenter. Företaget sysselsätter också 1.2 miljoner människor - åter igen en helt sjuk mängd med individer runtom i världen. Satt i kontext kan andra telekombolag som Tele2 tyckas vara små i relation till Telenor. Detta är ingen nackdel i min mening, men något att bedöma i kontext till tjänsterna som Telenor erbjuder.
Man är störst i Norge, Montenegri, Bulgarien och Serbien. Bolaget är näst-störst i Danmark och Ungern. Telenor är tredje-störst som operatör i Sverige. Till skillnad från Telia och Tele2, där icke-skandiviska regioner är under uppbyggnad och ännu inte kan karaktäriseras som relevanta eller särskilt vinstgivande i relation till Sverige, Norge och Danmark samt Finland, har Telenor i detta arbete kommit väldigt långt. Majoriteten av bolagets höga omsättning kommer från Asien, och endast en tredjedel av detta är kopplat till de Skandinaviska marknader - trots den dominans och storlek man ändå har på många marknader här i hemregionerna.
Telenor är bland annat marknadsledande i Bangladesh, näst-störst i Pakistan, Malaysia och Myanmar, samt tredje-störst i Thailand. I Indien är man på fjärde plats. Kom då ihåg att Indien som nation har en miljard invånare så kan man börja tänka sig vilken typ av potential det finns på dessa marknader, där Telenor ändå har tagit in sig. På årsbasis växer Telenor i antal abonnenter mer än det finns invånare i något skandinaviskt land. 2016 växte företaget med 11 miljoner kunder.
Bolaget tillhandahåller i dessa regioner och i övriga marknader främst mobilabonnemang, och det är detta som företaget ämnar att hålla fokus på.
Positiva aspekter/Konkurrensfördelar
* Stark marknad med stor diversifiering - stora delar av bolagets vinster kommer från växande regioner i världen. Potentialen där är bara påbörjad.
* Stark majoritetsägare
* Goda finanser
* En historik som kan bedömas som god
* Progressiv utdelningspolicy
Risker
* Högre risker då man är utspridd på marknader som inte är lika "säkra" som europeiska och skandinaviska marknader.
* En tidigare (2009) historik av att inte sköta kommunikationen med aktieägare på ett bra sätt och belasta bolaget med höga lån.
* Beroende av spektrumlicenser, som inte är lätta att tilldelas, och dessutom väldigt kostsamma.
* Valutarisker relaterade till andra marknader.
Generella finanser
Bolagets finanser bedöms generellt som goda. Man har en låg skuldsättningsgrad i relation till EBITDA som ligger på 1.2, långt under den accepterade 2.0. Valutarisker är en stor del av bolagets riskbedömning, då 73% av bolagets omsättning kommer från marknader som ej har den norska kronan. Vinster är således beroende av växelkurser, som fluktuerar. I övrigt bedöms existerande siffror som gynnsamma. Bolaget levererar en rekordhög EBITDA under 2016 samtidigt som man utvecklar och utvidgar existerande nätverk.
I Sverige och Norge deltar man i utbyggnad av existerande fibernätverk för höghastighetsbredband, och utvecklar även bolagets redan existerande 4G-nätverk. Just Asiens ekonomiska tillväxt och omsättningstillväxt har positiva inverkningar på företagets siffror under 2015-2016. Bolaget har en god historik av att gå in i nya marknader och att snabbt vända den marknaden till en lönsam investering för bolaget som genererar vinst efter förhållandevis kort tid. Ett primärexempel på detta är Myanmar, där bolaget rapporterade vinst efter endast två år i landet.
Det som attraherar mig i Telenor är dels den diversifierade portföljen av tjänster och produkter och att man samtidigt är väldigt diversifierad geografiskt sett. Utöver detta har man en väldigt god historik med en stark statlig ägare, och en marknad i hemlandet där man är förstavalet bland konsumenter runtom i Norge. Telenor är ett basinnehav, och på många sätt mer attraktivt än både Telia och Tele2, i min bedömning. Jag ser fram emot hur Telenor med sin affärsmodel - Empower Societies - kommer att gå vidare i sin utveckling och har tillförlit för bolagets framtid.
Planeringen är att bolaget skall ha en 1.5%-ig position i portföljen.
